Hot eller hotad? Kontroverser kring vargens utbredning och lokalisering

Projektansvarig: Professor Åsa Boholm
Medarbetare: Åsa Boholm, Serena Cinque, Annelie Sjölander-Lindqvist
Finansiär: Naturvårdsverket
Tidsperiod: 2003-2006
Kontaktperson: Annelie Sjölander-Lindqvist
Tel. 031 - 786 51 65

Projektbeskrivning

Den svenska rovdjurspolitiken utgår från propositionen ”Sammanhållen rovdjurspolitik” (2000/01:57), vilken riksdagen fattade beslut om år 2001. Enligt beslutet som omfattar de fem rovdjuren björn, järv, lo, kungsörn och varg anges tydliga mål för hur många rovdjur vi skall ha i Sverige och var de skall finnas. Den rovdjursutredning som ligger till grund för propositionen påpekar att det krävs en ökad öppenhet gentemot intressegrupper, allmänhet och berörd lokalbefolkning för att motverka misstro och eskalerande konflikter när det gäller vargens utbredning och lokalisering. Utredarna noterar att lokalbefolkningar och berörda intressegruppers upplevelser av marginalisering, utanförskap och misstro mot centrala myndigheter när det gäller frågor som starkt berör dem i deras vardag, är ett problem i genomförandet av den statliga rovdjurspolitiken.

Att Sverige skulle ha och borde ha ett ansvar för att vargen skall återfinnas i, och ges möjligheter att leva i den svenska faunan, uppfattas av en del aktörer stå i konflikt med lokala intressen, värden och traditioner i områden där det finns varg. Samtidigt som målet att ha en livskraftig vargstam sammanfaller med internationella förordningar som Sverige har undertecknat, ser vi hur vissa grupper vill begränsa vargens spridning medan andra vill befrämja vargens levnadsförutsättningar. Vi ser en polarisering mellan olika grupper och personer i frågan kring om det skall finnas varg i det svenska landskapet eller inte. Vargfrågan ger upphov till möten och konfrontationer mellan de som skall leva i trakter med varg (framförallt lantbrukare och jägare samt deras intresseorganisationer), de som skall ombesörja vargens överlevnadsförutsättningar (myndigheter) och de ideella naturvårdsorganisationer som i sitt arbete strävar efter att vargen skall ges utrymme och förutsättningar till överlevnad i den svenska faunan.

Målsättningen att ha en livskraftig vargstam sammanfaller med önskemålen och kraven på biologisk mångfald och hållbar utveckling men kontrasterar å andra sidan med andra gruppers önskemål om att begränsa vargens spridning i Sverige eftersom en växande vargstam upplevs som ett hot mot människors livsstil, grundläggande värderingar och ekonomiska utkomst. Dagens ökade polarisering mellan myndigheter, politiker, ”allmänheten” å ena sidan och lokalbefolkningar och jägare å andra sidan, bidrar till eskalerande konflikter när det gäller vargens utbredning och lokalisering. Detta projekt syftar till att ge fördjupad kunskap om de sociokulturella förutsättningarna för att uppnå en hållbar viltförvaltning.

Projektet utgår från ett etnografiskt förhållningssätt – syftet är att få en sammansatt helhetsbild – av genomförandet av svensk rovdjurspolitik omfattar. Detta innebär att projektet i möjligaste mån har strävat efter att undersöka berörda boendes, regionala och nationella rovdjursförvaltares, intresseorganisationers och övriga myndighetsrepresentanters tankar och uppfattningar om såväl varg, förvaltning och rovdjurs¬politik som deras liv och arbeten. Projektet omfattar två delstudier; 1) Rovdjurspolitik: Partsintressen, inflytande och dialog samt 2) Lokalbefolkningen och vargfrågan – en studie av motsättningarnas dynamik. Perspektiv från socialantropologi, humanekologi, statsvetenskap och förvaltningsforskning används för att undersöka hur beslutsfattandet kring och genomförandet av den svenska rovdjurspolitiken hanteras av dem som av riksdagen har givits ansvar att genomföra politiken. Hur fungerar regionala samrådsorgan kring rovdjur, med tanke på att de förväntas föra en dialog med intressegrupper och väga in deras intressen vid beslutsfattande? Hur förvaltar ett urval av landets länsstyrelser och Naturvårdsverket vargfrågan? Kommer informella praxis i konflikt med de formella beslut som den svenska riksdagen har fattat avseende mål och medel för rovdjursförvaltningen? Lokala människors uppfattningar kring varg, upplevelser av den svenska vargfrågan, om och hur förekomsten av varg påverkar deras liv och leverne, står i fokus för delstudie 2. Upplever man sig som marginaliserade i vargfrågan? Inverkar detta i så fall på deras uppfattningar om svensk rovdjursförvaltning? Hur ser förhållandet ut mellan utövandet av lokala traditioner och uppfattningar om varg och rovdjurspolitik?

Publikationer

Cinque, Serena (2003) Vargens utbredning och lokalisering: En orientering. CEFOS arbetsrapport 30, Göteborgs universitet
Sjölander-Lindqvist, Annelie (2005) ”Den är ju inte i fårhagen på studiebesök” – Om lokala perspektiv och uppfattningar om varg och svensk rovdjurspolitik. CEFOS rapport 2006:1
Sjölander-Lindqvist, Annelie “Nature through a social kaleidoscope: Divergent meanings of environmental resources in the Swedish wolf controversy”. Lämnad till internationell vetenskaplig tidskrift för publicering.

Webblänkar

RiskCom.org

Miljöforskning vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

Projektbeskrivning i PDF-format